Materialguide för knivar

Det börjar med en idé

Att välja hur ens blivande kniv ska se ut är en uppgift som för vissa är väldigt enkel och för andra väldigt svår. Detta då det finns nästan oändligt med valmöjligheter i både form, design och materialval. Oavsett om du vill ha en kökskniv, friluftskniv, svampkniv eller buköppnare så är möjligheterna i stort sett oändliga.

I denna guide försöker jag bena ut lite vad som ligger bakom en kniv. Har du redan en glasklar bild av hur din kniv ska vara, eller vill du bolla med en idé du har?
Tveka inte att höra av dig genom kontaktformuläret här så listar vi ut något!

I korta drag brukar jag ställa tre frågor:

• Vill du ha en stor eller liten kniv?
• Ska den vara ljus eller mörk?
• Önskar du detaljer i silver eller guld?

Genom att svara på dessa frågor är kniven i stora drag färdig. I detta stadiet kan vi istället fokusera på formen, materialen och detaljerna.

Ett knivskaft kan skapas med raka linjer och former eller med rundade, böljande detaljer. Handtaget kan vara av en solid bit trä, men också smyckas med flera mellanlägg utav horn, en annan sorts trä eller metallplattor för ökad kontrast.

Här nedanför finns ett par tabeller för att förenkla de vanligaste besluten vid beställning av en standarkniv / puukko, samt lite information som ställer vissa fördelar mot nackdelar.

Blad

Liten, mellan eller stor är den eviga frågan, oavsett om man beställer en tröja eller ett knivblad.
Det är här allt tar sin början och genom att välja längd samt vilken typ av stål sätts knivens första prägel.

Storlek

En liten kniv är behändig för de mest vardagliga uppgifterna så som att tälja, öppna paket och skära upp delikatesser med. I min mening en underskattad storlek som alltid är bra att ha nära till hands.

En mellanstor kniv är det mest mångfacetterade verktyget och har egentligen inga begränsade användningsområden. En trygg följeslagare i vått och torrt.

En stor kniv å andra sidan är att likställa med en mindre yxa eller machete, sett till vad de brukar nyttjas till. På vandring kan den användas till att hugga samt spänta ved med och vid jakt för att stycka fällt vilt et cetera.

Typ av stål

Valet av stål är också en viktig del sett till hur du ämnar nyttja din kniv.

Kolstål har en mjukare sammansättning som gör den mer lämplig för lite kraftigare tag, så som att klyva ved med.

• Fördelar: Tål hårdare tag. Lätt att vässa. Eggen blir sällan "naggad".
  
• Nackdelar: Mer underhåll. Håller inte skärpan vid frekvent bruk. Har en benägenhet att rosta.

Rostfritt är ett hårdare stål och nog det vanligaste materialet som brukas vid knivtillverkning.

• Fördelar: Mindre underhåll. En gång sylvass, nästan alltid sylvass. Tål också att brukas.
• Nackdelar: Vid för aggressivt nyttjande kan eggen "naggas". Svårare att vässa.

Då det idag finns så många skickliga smeder som kan forma allt från texturerade blad till damaskusstål beställer jag alla knivblad som används i mina knivar. Så, inga knivblad tillverkas av mig. 

Knivbladen hämtar jag istället hem från både lokala smeder och internationella tillverkare.

Skaft

Dessa är de tre vanligaste träslagen som jag använder mig utav då de naturliga variationerna inom varje sort ofta innehar otroliga egenskaper.

Björk

Nordens ädlaste o-ädelträ. I sitt normala utförande väldigt mottaglig för betsning och formgivning.
Rötad björk har en lättare vikt och ett spräckligt mönster, lite skört men ack så vackert.
Masur är en av de vanligaste skaftämnena och återfinns i många traditionella knivar från Norrland och Finland, ett skådespel för ögonen.
Björkvril är å andra sidan ett stenhårt material där träets fibrer vrider och vänder sig i ovanliga mönster. Vrilen har en något högre vikt och har ofta en "flammighet" samt djup lyster. Det material som jag oftast arbetar med.

Ek

Hårt, rakt och klassiskt. Håller i princip för alltid och används i allt från möbler till finsnickerier och även knivhandtag. Kan färgas, brännas och betsas med goda resultat. Ger ett stramare formspråk.
Svartek, även kallad bog oak, är resultatet av kemiska reaktioner i naturen där låga syrenivåer samarbetar med ekens tanniner och andra ämnen för att skapa ett material som naturligt färgats mörkbrunt/svart, inifrån och ut.

Valnöt

Ett tidlöst och exklusivt material som likt björkvrilen har livliga mönster med mörka stripor och djup lyster. Används ofta i gevärskolvar av högre kvalité och ger ett lyxigt intryck. Formas med fördel så att självaste träet får stå i rampljuset med få extra krusiduller. Less is more i min mening.

Horn

Ett material som använts sedan Hedenhös tid och är beständigt i både ur och skur. På grund av begränsad tillgång använder jag enbart horn som ett exklusivare mellanlägg. Många duktiga knivkonstnärer med en godare tillgång till materialet kan rista in både mönster och motiv som sedan fylls med kol för helt unika verk.

I det stora hela har alla horn samma egenskaper och ett snarlikt utseende när de har slipats. Det som skiljer sig är ofta kvalitén, mängden märg (kan ses som orenheter i ytan) och diametern. Buffelhorn är dock ett av få hornmaterial som är nästan svart rakt igenom. Vissa färgvariationer kan förekomma och även sprickor kan återfinnas i buffelhorn, men detta är något jag själv uppskattar då man påminns om att det är en naturprodukt som tagits tillvara på och genom kniven förädlats.

Mellanlägg

Så du har nu valt längd på blad, vilken sorts stål det ska vara av och även vilket träslag skaftet ska vara! Nu finns möjligheten att välja mellanlägg.
Mellanläggen är, som det låter, de material som läggs emellan det primära skaftmaterialet. Antingen är det i form av en kontrasterande träbit, horn eller små plattor av vulkanfiber och metaller (så som mässing, nysilver eller koppar).

I ett ljust björkskaft kan man exempelvis bryta av med flammig och ljus björkvril som toppas med svarta och silvriga ränder.
I traditionella finska puukkos kan ibland näver och/eller läderbitar varvas omlott för att skapa ett helt skaft.

Fodralet

Det sista momentet, knivens boning och förvaring. Lädret till mina knivslidor är oftast i vegetabiliskt garvat läder alternativt naturligt rårandsläder i mån av tillgång. Detta våtformas efter din kniv för en tät och snäv passform. Slidan, eller fodralet, behandlas i regel med svart bets, men kan även färgas brunt i olika nyanser. En smaksak för många, även om en svart eller mörkare rödbrun kulör i det flesta fall blir helt rätt oavsett typ av kniv.

Fodralet kan även smyckas med olika sorters mönster, initialer eller hållas enkelt och stilrent.

Det fortsätter med ett "Du, jag har en tanke.."

Jag hoppas att denna guide har givit dig lite mer kött på benen och kanske även har öppnat upp ögonen för vilka möjligheter som finns när det kommer till att anpassa just din personliga kniv.

En handgjord kniv som är skapad efter dina preferenser och med min prägel är mer än bara ett verktyg, det är en kompanjon och en vän som med rätt skötsel kommer följa med dig under en lång, lång tid framöver.

Har du frågor eller är redo att påbörja en beställning så skriv till mig!
Om du vill ha en anpassad kniv ur katalogen så lägg bara till ett meddelande i kassan. Vill du ha en specialtillverkad så hör av dig, antingen genom kontaktformuläret här på hemsidan, e-mail eller genom ett meddelande på Instagram där du också kan följa mig på @samueljaanleonard.

Välkommen att beställa din nya kniv från Samuel J.L. - Ett svenskt hantverk med internationell standard.